Ett klassperspektiv finns. Jag kan på rätt stående fot avgöra vilken klass någon kommer ifrån, jag har ju så att säga ett ben i varje samhällsdel. Arbetarklass, medelklass och även riktigt jävla hög överklass.
Jag pratade hovåsamerikanska, blev inbjuden till PG och Sten Allan, skulle bli egen företagare och författare (
), fick ett klubbmedlemskap i en golfklubb som konfirmationspresent. Och en bil, men det var snarare en parentes. Att man skulle få bil var underförstått.
I min familj diskuterade man dock, och vi blev bittra fiender, alltid, på slutet. Svalans bokklubb fanns och det vi hade en rejäl bokhylla bestående av böcker som ingen läste, förutom jag. Mycket romaner av Pearl S Buck.
Sedan bytte jag klass, blev interlektell och startade rockband. Typ. Mina föräldrar har jag inte pratat med på ett och ett halvt år. Men fattig kommer jag inte dö. Jorden kommer bli det nya guldet.