Folk som älskar att trängas

[Ulvena]

Ursprungligen postat av Mröff

Det beror på hur glesbefolkat det är också.

En norrbottning behöver ett personligt revir på några hundra meter.

Fast det här med personligt revir är rätt spännande faktiskt. Svenskar överlag vill inte ha andra för nära inpå sig medan t.ex. indonesier gärna tränger sig väldigt nära inpå, ja, faktiskt även polacker. Jag tror att det har att göra med befolkningstätheten och hur man lever ihop med andra människor.

[Ulvena]

Nu känner jag att jag måste utveckla mitt svar lite här. I Sverige så står man inte tätt emot varandra om man inte måste, man pratar inte till någon annan med ansiktet typ tryckt mot den andra, vi håller helst ett visst avstånd ven om vi är goda vänner.
I Indonesien t.ex. går man ofta väldigt nära varandra och rör gärna på den andra personen, sånt gör man inte i Sverige eller Polen där alla samtal låter som om de skäller ut varandra, de står nära och är rätt skräckinjagande men egentligen pratar de bara om vädret.
Vädigt märkligt för en svensk som är van att hålla avstånd.

[Svimfärdig]

Ursprungligen postat av Torsten

Ja bonnjävlar kan lämna sina seder hemma när dom rör sig bland bildat folk. Men som urstockholmare förstår jag inte vad du har emot staden? Har varit i många städer men tycker ändå att hemma alltid är bäst.

Jag har inget emot staden mer än stressen. Jag gillar Sthlm annars. Är def. ingen 08-hatare eller så (hade ju inte bott där i ett par omgångar annars?). Men been there done that.

När jag bodde där så anpassade man sig ju. Blir ju så. Men när jag kom "hem" och hade anpassat mig här igen så kändes det bra.

("hem" = den stad jag bott längst i och har familjen i med.)