Obsklassen - Forumet för dig som kräver lite extra stöd.  

Gå tillbaka   Obsklassen Allvarliga frågor Filosofiska forumet

Notiser

Filosofiska forumet Tråden för abstrakt tänkande kring tillvaron.

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  (#1) Gammal
Kickan
Glad satanist
 
Kickans avatar
 
Inlägg: 2 427
Reg.datum: Jul 2008
Att inte kunna se på döda människor - 2009-02-11, 11:16

  • Varför har så många svårt för det? (t ex vid jordfästningsceremonier med öppen kista)
  • Är detta en åldersfråga? (mitt eget intryck är att människor som är gamla nu har extremt svårt för det, medan däremot deras egna föräldrar var tvungna att ta naturligare på det)
  • Vartåt går trenden? Varför?
Kickan är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#2) Gammal
Ulvena
Test i bäst asbest
 
Ulvenas avatar
 
Inlägg: 3 850
Reg.datum: Jul 2008
Ort: Hemma
2009-02-11, 11:23

Jag tycker det är obehagligt att se döda människor måste jag erkänna.


Only the paranoid survive.
Ulvena är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#3) Gammal
Kickan
Glad satanist
 
Kickans avatar
 
Inlägg: 2 427
Reg.datum: Jul 2008
2009-02-11, 11:40

Citat:
Ursprungligen postat av Ulvena Visa inlägg
Jag tycker det är obehagligt att se döda människor måste jag erkänna.
De tre frågeställningarna i startinlägget, har du nån kommentar till dem?
Kickan är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#4) Gammal
Ulvena
Test i bäst asbest
 
Ulvenas avatar
 
Inlägg: 3 850
Reg.datum: Jul 2008
Ort: Hemma
2009-02-11, 12:19

Citat:
Ursprungligen postat av Kickan Visa inlägg
  • Varför har så många svårt för det? (t ex vid jordfästningsceremonier med öppen kista)
  • Är detta en åldersfråga? (mitt eget intryck är att människor som är gamla nu har extremt svårt för det, medan däremot deras egna föräldrar var tvungna att ta naturligare på det)
  • Vartåt går trenden? Varför?
* Jag vet inte varför, jag tycker inte om att se döda människor överhuvudtaget. Kanske för att det påminner en om sin egen dödlighet?

* Vet inte här heller men döden är inte så närvarande i livet längre som den var förr. Idag dör de flesta på sjukhus medan det förr var vanligare att man dog hemma och att man själv tog hand om sina döda.

* Vilken trend menar du nu? Att man har öppen kista eller att man inte tycker om att se döda? Jag tror det är väldigt individuellt om man tycker det är obehagligt eller att det känns naturligt att se döda.


Only the paranoid survive.
Ulvena är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#5) Gammal
Mröff
Analfabet
 
Mröffs avatar
 
Inlägg: 8 175
Reg.datum: Jul 2008
2009-02-11, 13:24

Citat:
Ursprungligen postat av Kickan Visa inlägg
  • Varför har så många svårt för det? (t ex vid jordfästningsceremonier med öppen kista)
  • Är detta en åldersfråga? (mitt eget intryck är att människor som är gamla nu har extremt svårt för det, medan däremot deras egna föräldrar var tvungna att ta naturligare på det)
  • Vartåt går trenden? Varför?
Jag har aldrig varit på ceremonier med öppen kista, däremot har jag varit med när farföräldrar/morföräldrar dött. Döden är en stillsam företeelse nuförtiden, när det finns smärtlindring. Nästan lite fridfull, eftersom den "naturliga" döden liksom födelsen har ett förlopp om man inte dör knall och fall. Den blir mer avdramatiserad då, och behöver inte vara ett hjärnspöke för en där man ser någon lida extremt. Den slutgiltiga döden är ofta bara ett sista lugnt andetag. Att vara med när djur dör har också blivit en del av mitt liv. Ibland får man också ta det konstiga beslutet, att bestämma att ett djur skall dö för att minska dess lidande.

Vill gärna vara med i dödsögonblicket, och innan, men däremot vill jag inte ha öppen kista. Det som är dött är dött. Och det slutliga avsked skall vara med blommor och stängd kista, om det skall kännas bäst för mig. Har fortfarande svårt för kremeringar, det känns lite konstlat för mig. Helst vill jag begrava en kropp.

I min familj, bekantskapskrets ser jag inte någon större skillnad i åldrar, om det inte handlar om ens egna föräldrar. Då kommer grejen med att inte ha någon generation innan sig i livet, och känslan av att man näst står på tur. Vet inte om det var så naturligt förr, det var väl mest att det inte gick att göra så mycket. Mina far har berättat att förr låg människor och skrek när de dog, för att det inte fanns smärtlindring etc. Så döden har blivit mer "human" nu.

Vet inte var trenden går, tror den är stabil. Det beror helt enkelt på vem det är som dör, och hur den som är efterlevande tar det. Det skiljer sig nog från person till person.



Om du har ett paraply i rumpan, var försiktig så du inte fäller ut det.




Senast redigerad av Mröff den 2009-02-11 klockan 13:29.
Mröff är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#6) Gammal
Kickan
Glad satanist
 
Kickans avatar
 
Inlägg: 2 427
Reg.datum: Jul 2008
2009-02-11, 13:57

Jag tror ju att trenden går mot en avdramatisering av den döda kroppen. Har intrycket att det är människor födda på 20-30-, 40-talen som har svårast för att se döda, de växte upp med en vision om den nya sköna världen där allt obehagligt skedde inom sjukhusets kliniska väggar.

Jag frågade, eftersom jag fått höra att öppen kista är betydligt vanligare nu än bara för ett tag sedan. Jag tror att den där riktigt paniska skräcken för att se en död, den är på väg bort.

En god vän till mig hade öppen kista på sin mammas begravning. Det var några som vägrade komma pga det, de var alla åldringar. De unga/medelålders hade inga problem med det.

En annan sak är sättet att behandla föräldrar till barn som dött. Det är fullkomligt självklart numera, att ta hand om barnet, ta farväl av det. Gäller även barn smo dött före födseln (dödfödda)
Kickan är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#7) Gammal
Sven Hedin
Smegmatiker
 
Sven Hedins avatar
 
Inlägg: 3 694
Reg.datum: Jul 2008
Ort: клізма клініки
2009-02-11, 14:36

Den nya trenden med öppna kistor, är den jämt fördelad mellan befolkningen eller har siffrorna ökat med invandringen? Bland katoliker, alltså en hel del av våra ex-jugoslaver, och kanske bland andra utländska grupper också, så lär ju traditionen med öppen kista fortfarande vara det som gäller. Varför det försvann i Sverige det vet jag inte, men så sent som på 60- och tidigt 70-tal så var det, vad jag känner till, fortfarande inte helt ovanligt.

Om jag själv skulle hålla i en begravning så hade jag nog vägrat öppen kista. Det är illa nog som det är att behöva begrava en anhörig eller bekant, och att då inte kunna fjärma sig med hjälp av åtminstone ett kistlock det känns nästan som ett frossande i gott sörjande.... Sen så skall man nog ha klart för sig att det arbete som begravningsfirman uför på även en helt oskadd kropp för att få den någorlunda presentabel inte är så värst vördnadsfullt gentemot den döda. Munhålor som fylls upp med träull för att eventuella tandproteser är urplockade, hud som spraymålas, ögonlock som förseglas med snabblim, etc etc.

Senast redigerad av Sven Hedin den 2009-02-11 klockan 15:34.
Sven Hedin är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#8) Gammal
Miriam
Den vilda paltkokerskan
 
Miriams avatar
 
Inlägg: 1 602
Reg.datum: Jul 2008
Ort: Långt uppe i Norr.
2009-02-11, 15:53

Jag har inga problem med att se döda alls.
Det beror nog på att jag har vakat över döende tvättat och gjort i ordning döda innan anhöriga kommit osv.

Men jag fick däremot tjata på min syster för att hon skulle titta på var pappa.
Hon var rädd och trodde att en död människa skulle se annorlunda ut.

I dag fjärmar vi oss väldigt mycket från döden och har nog svårt att ha ett naturligt förhållande till döden.
Vi ska ju med djävulens våld besegra den till varje pris.

Det är fult att bli äldre gammal och sjuk.
Förr dog folk hemma och det var fullt naturligt.

I min släkt kremeras vi och hamnar i minneslund.
Jag kommer ju i från en släkt på både mammas och pappas sida som inte varit med i svenska statskyrkan så de flesta begravningar jag varit på har varit borgerliga.
Men jag har varit på några få kyrkliga begravningar och tycker nog att dom har varit jobbigare att vara på.


I know what I know and that is all I know and I know it.
Miriam är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#9) Gammal
Sven Hedin
Smegmatiker
 
Sven Hedins avatar
 
Inlägg: 3 694
Reg.datum: Jul 2008
Ort: клізма клініки
2009-02-11, 17:38

Jag tycker att det är skillnad på döingar och döingar. Mina egna avlidna anhöriga har jag inte haft någon större lust att ta mig en titt på även om det någon gång har bjudits tillfälle. Jag tycker som sagt att det är illa nog som det är. Däremot så har jag inga problem med att både se och hantera lik. Ok, det har mestadels varit väldigt, eller åtminstone ganska så färska kroppar, men fan vet ifall jag verkligen hade velat ha ett jobb som jag en gång sökte på Fonus. Det hade i så fall rört sig om att i bil, och eventuellt med flyg, hämta hem folk som hade dött utomlands eller väldigt långt hemifrån.
Sven Hedin är inte uppkopplad
Svara med citat
  (#10) Gammal
Christer
Anal-ytiker
 
Christers avatar
 
Inlägg: 3 320
Reg.datum: Jul 2008
Ort: Överkalix
2009-02-11, 21:47

Citat:
Ursprungligen postat av Kickan Visa inlägg
  • Varför har så många svårt för det? (t ex vid jordfästningsceremonier med öppen kista)
Förekommer sådant i Sverige? Jag har iallafall inte varit på någon sådan. Men jag har inte svårt att se döda människor i sig, om de inte är skadade. Eller barn.


Övriga två frågor passar jag på, eftersom jag inte har några svar på dem.


Nejdå, ni luktar inte alls lök.
Christer är inte uppkopplad
Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB code is
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Forumhopp