Ojojoj...
Nu har fröken varit mitt i händelsernas centrum. Jag har stått öga mot öga med en äkta rånare,och poliser som höll handen på pickdollen.
Var som vanligt ute och flummade omkring här i skogen med vovven. Då kom en polishelikopter och cirkulerade. Efter ett tag träffade jag på pensionären Hasse med hans lilla hund och vi ställde oss och pratade vid ett vägskäl.
Då smyger en polisbil fram. Efter ett tag viftar de att vi skall koppla vovvarna, och ur skogen kommer en svartklädd mopedist på en grusväg. Jag, Hasse, Toaborsten och hans hund spärrar smidigt av ena vägen med stor pondus utan att med en min avslöja att vi vet att polisen är runt hörnet. Mopedisten i 40-årsåldern av utomskandinavisk härkomst ser på oss med sina uttryckslösa mörka ögon, och fortsätter lugnt mot poliserna som står gömda bakom vägkröken.
Poliserna spärrar av vägen och rånaren stannar tio meter framför dem. De skriker "stanna, ner på marken". Mitt vad det är vänder mopedisten 180 grader och kör tillbaka med fart. Tre konstaplar springer efter och vrålar, medan jag mumlar "ojojoj" gömmer mig bakom en sten ifall häftig skottlossning skulle uppstå. Pensionären Hasse står kvar som en stencool stenstod. En muskulös viril polis springer snabbast men får inte fast honom.
Efteråt pratade den virila manliga polisen med fröken och hade lite debriefing...ojoj...det bara osade testosteron..och han visste om det..
