Vilken frikyrkopastor blir du svag i knäna av?
 

Ja kära forumdeltagare. Så här i jultid och med inspiration från den senaste veckans diskussion om Arne Imsen har jag nu efter viss vånda beslutat att vi borde rösta om den läckraste frikyrkopastorn är. Själv har jag sedan barnsben varit svag för just Arne Imsen och hans smiskande, men det som verkligen fick mig att falla var påsarna över huvudet i nyhetssändningarna, tidigt 1980-tal. Inte helt olikt :skamsen:

Kom ut ut garderoben och erkänn din kärlek till Gud.

Jag gillar ju pastor Hannes:



Varför kan jag inte rösta på honom?

Han är inte på riktigt! Jag vill bara kännas vid riktiga frikyrkopedofiler, flåt frikyrkopastorer.

Jaha, då får det bli Åke Green då. Arne har redan fått en röst och de andra (förutom Helge) känner jag inte till.

Spänningen är olidlig, det står ett-ett mellan Åke och Arne! :)

Jag röstar på Runar. Mannen som alltid hittar en kvinna att snika till sig pengar av. Men det kanske är så när man är så....hmmm...snygg.:evilgrin39:

Undrar hur det går för hans evangeliska verksamhet i LA. Någon som hört något?

Sedan var han med i fångarna på fortet(ngn gång i forntiden) och klarade alla utmaningar som en dans. Markus Schenkenberg visade sig i samma program inte ha riktigta muskler utan bara på låtsas.

Jag måste säga att jag saknar salig Sigurd Siikavaara ity vi i honom finner alla de egenskaper som vi normalt sett finner attraktiva hos en bra predikant och pastor. Det kanske är lite att ta ifall jag säger att jag blir knäsvag och skulle vilja offra min späda kropp på hans altare, likaså vore det en överdrift att påstå att jag skulle velat ha hans ivriga fingrar och glupska mun på väg över min mjälla hud, men ifall jag om så blott för en dag skulle få pröva på lite väckelsemöte, andlighet och... sån där total hängivelse som ett välsmort munläder, en stöddig bibel och stora mängder alkohol kunde åstadkomma en tornedalsk sommardag så hade jag nog velat byta med honom.

Håller med, jag är själv en stor vän av tornedalsk väckelserörelse. Har länge tänkt på att återskapa koppola-rörelsen. Själva tanken på att jorden går under och att man då måste ha ett välrakat kön, ger ju kalla kårar av vällust längs ryggraden.

Ja...och att vänta på att en silverark skall landa på torneträsk, och ta med de rättrogna, känner jag vore en ypperlig sysselsättning.

Då jag inte tillbringade tiden med orgier.

PS: i en av kvällstidningarna hade de en nöjesbilaga med årets bilder. En av bilderna var en smygbild på Pastor Runar som färgade ljusa slingor i håret. Ett magiskt ögonblick.