Bonussystemet
 

Principen med att en del av lönen skall vara rörlig är att det antas öka prestationen.
Då uppstår ju några frågor, när det gäller senaste tidens debatt:

1. Gäller den ökade prestationen oavsett hur hög grundlön man redan har?
2. Kan man inte förvänta sig både förmågan och ambitionen att göra sitt bästa ändå, av extremt högavlönade personer?
3. Varför faller bonusar alltid ut för högavlönade?
   (I dåliga tider är det omvärldens fel att det går dåligt alltså skall de ha bonus ändå. I goda tider är det deras förtjänst att det går bra, alltså skall de ha bonus. Jag tolkar det som att de inte kan påverka resultatet i nämnvärd omfattning, och då kan man ju fråga sig varför de skall ha bonusar öht.)

Sen tycker jag förstås att det finns utmärkta möjligheter att göra ett bra jobb i dåliga tider, men om parametrarna alltid sätts så att jobbet bedömns som bra, då är det ju inte prestationsberoende.

Bonussystem för riktigt högavlönade tror jag bara har en motiverande effekt på så sätt att vetskapen att dessa system existerar gör att många vill ha jobben. Höga löner skulle fungerat lika bra men det kan inte motiveras lika "väl" gentemot aktieägare, eller allmänheten.

Man borde väl kunna konstruera ett bonussystem som är prestationsbaserat. Ur ett kortsiktigt perspektiv kanske man kan titta på aktiekursens utveckling gentemot branschindex. Problemet är då att en VD kanske använder detta som måttstock på framgång för företaget, vilket det inte nödvändigtvis är.

Är det inte bättre med vinstdelning istället för bonusar. Alla på företaget får ett procentuellt påslag på lönen när det går bra.

Intressanta frågeställningar, Kickan.

Bonuskulturen leder knappast till bättre beslut, däremot till en massa dysfunktionella beteenden och suboptimeringar, då bolagets resultat kan styras mot mål som ger bonusutfall i stället för vad som kanske är objektivt bäst för bolaget.

Å andra sidan är det just en kultur, och alla som söker eller tillfrågas om ett VD-jobb förväntar sig att detta skall ingå. Och trivs VD är det väl inte helt orimligt att anta att h*n fattar bättre beslut.

Sedan tycker jag debatten i sig är rätt onyanserad överlag. Vad "vanliga" företag (dvs ej t ex AMF) gör med sina pengar är ingen fråga för allmänheten att bry sig om; det är en fråga för aktieägarna. Dock skall företag inte dela ut bonusar samtidigt som man tigger pengar av staten.

Samtidigt kan man ju tänka såhär om ett företag går dåligt men VD och personer på höga positioner gör bra ifrån sig för att minska förlusterna, är det fel att ge dem en bonus för det?


Jag tycker att varje år bör man få en kravspecifikation om vad man skall åstadkomma, om man lyckas med det bör man få sin bonus tycker jag, även om företaget i sig själv gått back. Bonusar bör alltså vara kopplade till de krav företaget ställer på dig som person.

I princip håller jag med dig, men någonstans tycker jag ändå att lönen ska vara grunden för att man ska göra det man ska som anställd. Ska man leda ett företag så ska lönen sättas utifrån ansvar, kompetens och krav etc, det ska inte vara bonusen som driver en framåt. Bonusen borde vara just en bonus.

Ja precis så är ju systemet "officiellt" motiverat och tänkt.
Fast om bonusen i praktiken alltid faller ut, så fungerar ju inte systemet.

Fast om jag har fattat problemet så är det just att man inte kan sätta för höga löner för då får samhället spader. :unsure:
Alltså har man inrättat bonussystem för att undvika för höga löner.
Om man jobbar inom en stor koncern och har ansvar för ett visst område och det området ger vinst och man har uppfyllt de extra krav som ställts på en, då bör man få sin bonus även om företaget i stort gått back, tycker jag.

Bonusen bör alltså vara personlig, om du lyckas med det här vinstkravet då får du typ 4 extra månadslöner.

Inom större koncerner finns det ju alltid olika avdelningar och varför ska den ena som går med vinst stå till svars för den som går med förlust?
Om du gör ett jättebra jobb med din avdelning, ni drar in massor med pengar men en annan avdelning gör ett uselt resultat och ska du då stå till svars för det?

Nej, där håller jag med dig men jag menar att om DU får ett ansvar att om det här fungerar bra och ger vinst eller inte förlust och du lyckas med det bör du ju få din bonus även om bolaget i stort går med förlust.
Du har ju uppfyllt kraven för din bonus.

Jag har ingen koll på AMF men i stort resonerar jag som ovan.

2 saker:

Är det en slump att jättebonusarna alltid uppenbaras i företag som sysslar med själva pengarna som vara? Fondförvaltningar och banker.
Tänker mig att man suddar ut gränserna mellan företagets kapital och resultat, och den vara det hanterar, eftersom båda delarna utgörs av pengar.

Är det en slump att avtalen ifråga verkar slutas bara i företag som är enormt stora och har en spridd ägarbild där "ägaren" inte är identifierbar som en vilja och en/ett antal personer?
Här tänker jag mig att styrelser och anställda på höga poster i själva verket utgör en slags kartell som odlar ett ägarförakt, eller åtminstone inte känner något verkligt uppdrag eller nån respekt för ägaren.

Jag tror personligen att det finns en ryggdunkarkultur där man tar hand om varandra. Om det är ägarförakt vet jag inte, men att gubbarna håller ihop och ser till att stötta varandra är jag helt övertgad om.