De springer i trossbotten, antar att det är där deras lokus är. Jag kan höra hur det rasslar i taket när jag sitter i vardagsrummet. Katterna är så vana av ljudet att de knappt tittar upp numera. Vi är inte imponerade kan jag säga så att hitta ett så bra ställe för fällan är inte dumt. :cool:

Tidigare har jag haft två fällor i skåpet under slasken men eftersom jag ledsnade på att ha trasig soppåse hela tiden, nu har vi en pedalhink i köket, så finns det ingen anledning för dem att springa där.

Ja, de brukar gilla ställen där de finns massa mysigt material att bygga bo med. Är fälla det mest effektiva?
Var skaffar det mat?

Vi får också in möss så här på hösten, de äter ur soppåsen och gömmer sig i de skrymslen de hittar i huset.
Har man katt brukar man slippa dem så det förvånar mig att de finns hos dig Gullan men de är väl övermodiga.

Mröffan: Fällor är supereffektiva. Ska vara såna där blågula med ett litet gömställe för skinkan. Ja, skinka är mycket bättre än ost.

Jag har faktiskt ingen aning om var de får tag på mat. Inte hemma hos mig i alla fall.

Ulvena: Livet på landet... Katterna kommer inte åt dem i trossbotten, de har nog reda på det. Tidigare år, när jag tagit dem i fälla, har det varit max fyra stycken på en vinter. Sen är det slut.

Här ett exempel på en strålande musfälla. Tio minuter sedan på fönsterblecket. Det är där katterna "ringer på" när de vill komma in. Av någon anledning är det inte aktuellt just nu... :tunga:

Det ser ut som om katten håller den i nackskinnet bara, som den gör med kattungar.

Såg en katt leka jättelänge med en mus igår, det var vid ett stall med en liten nedtrampad hage utanför och katten bara lunkade efter musen där den sprang för livet och plockade upp den när den kände för det. Uppenbarligen utan att skada den alltförmycket, rätt vad det var släppte katten ned den och jakten kunde börja igen.

Musen lyckades faktiskt smita efter ett tag, när den lyckades gömma sig i en skreva i staketet. Nån började kela med katten och då passade musen på att smita. Det måste ha varit en traumatisk upplevelse dock för jag såg den ligga och pusta ut i gräset efteråt, hela kroppen darrade och man kunde se hur det lilla mushjärtat trummade på under den tunna huden.
Naturen är fantastiskt inordnad ändå, grym och vacker på samma gång.

Här är min fina Bamse i påskas.
Han fyllde 10 år på internationella kvinnodagen.
Men det syns inte att han är en farbror.

:heart:

Det springer runt 250-kilos vildsvin i mitt kvarter :scared:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=857&a=488978

En sån vill man iiiiinte träffa.
Hoppas den drar till skogs eller nåt så den slipper DÖÖÖÖÖ! Eller skada någon.